Rapport från 2016 års stipendiater

Jonathan Cedernaes, forskare vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för funktionell farmakologi, Uppsala universitet.

Under året har vi lyckats publicera flera studier som ytterligare påvisat betydelsen av
sömn för hjärnans och kroppens hälsa.
Vi har bland annat visat att sömnbrist ökar blodnivåerna
av cannabis-liknande kroppsegna substanser (s.k. endocannabinoider) hos friska individer, något som
kan vara en delförklaring till våra tidigare fynd som visat att sömnbrist ökar aptiten. Dessa ämnen bidrar
även till "runner's high" och frisätts alltså även vid träning. Vi fann också att träning ökar nivåerna av
endocannabinoider, men att ökningen var betydligt mindre än efter sömnbrist. Nu försöker vi studera
andra ämnen som man också vet kan påverka hjärnans hälsa och måendet, för att se hur de påverkas
av sömnbrist och om träning kan motverka förändringar i dessa ämnen.

Under året studerade vi också som första grupp hur människans tarmflora påverkas av
sömnbrist.
Allt fler studier har visat att tarmflorans funktion och hälsosamma sammansättning är
viktiga för att kroppen och hjärnan ska må bra. I vår studie fann vi att enbart två nätter med
halverad sömn (dvs. måttlig sömnbrist), var tillräckligt för att förändra förekomsten av flera viktiga
grupper av tarmbakterier. Intressant nog har liknande förändringar tidigare setts hos de med
exempelvis typ 2-diabetes, övervikt och fetma, vilka alla är tillstånd som kopplats till sömnbrist.

Vi har därmed lagt en grund för fortsatta spännande studier om hur förändringar i tarmfloran efter
sömnbrist kan vara kopplade till förändrad hjärnhälsa och förändrade kognitiva funktioner.

 

Niklas Marklund, överläkare och professor vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi, Uppsala Universitet.

Hjärnskakningar inom idrotten är vanliga, och drabbar oftast unga individer. Även om
symptomen efter en hjärnskakning har försvunnit
efter ca en vecka hos majoriteten av
idrottare har upp till 15% kvarstående besvär i flera månader
.
Senaste åren har ett flertal idrottare som drabbats av upprepade hjärnskakningar under sin karriär
vid sin död visats ha inlagring av tau, som är ett naturligt förekommande protein men som också
ses i stegrade nivåer hos individer med Alzheimers sjukdom. Dessa idrottare har också efter sin
karriär haft minnesproblem, personlighetsförändringar och psykiska besvär. Tillståndet kallas (finns
inget bra svenskt namn på detta) CTE; chronic traumatic encephalopathy, som hittills bara
kunnat diagnosticeras då idrottarna avlidit.

Med stöd av Bissen BrainWalk har vi i Uppsala använt en mycket avancerad Magnetkamera (MR)
kombinerat med PET-teknik vilket gett möjligheten att i den humana hjärnan avbilda inflammation
och
inlagring av tau på idrottare med kvarstående besvär mer än 6 månader efter sin
senaste hjärnskakning.
PET (positron-emissionstomografi) använder specifika radioaktiva
spårämnen som ansamlas i hjärnan under vissa förutsättningar. Varje undersökning är mycket dyr,
och stöd från Bissen BrainWalk har varit helt avgörande att kunna genomföra undersökning av i
dagsläget 19 individer, varav 7 idrottare och 6 åldersmatchade kontroller. Hos dessa unga individer
har vi sett en ökad inlagring av tau och en pågående inflammation i hjärnan. Dessa helt unika resultat
har öppnat nya möjligheter till behandling av idrottare med kvarstående besvär efter hjärnskakning och
ger oss forskare unika möjligheter att studera långtidskonsekvenserna av hjärnskakningar på ett helt
unikt sätt.

 

Elisabeth Ronne Engström, adjungerad professor vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi, Uppsala universitet.

Vi har genom Bissen Brainwalk börjat att samla in data för forskningsprojektet ”Mätning av uppmärk-
samhet och uttröttbarhet efter hjärnblödning” genom att mäta patienternas uppmärksamhet med
dataprogrammet. Det finns en läkarstudent som gör sitt projekt genom att samla in patienter fram
t.o.m. april och sedan kommer att utvärdera resultaten. Vi räknar med att det kan bli runt 25 patienter.
Forskare Svante Wallmark, som disputerar 13 jan, kommer att hjälpa till med att handleda studenten.
Insamlandet av patientmaterial kommer att fortsätta större delen av 2017 så till nästa årsredovisning
kan vi ha mer att berätta.