2016

2016 delar tre stipendiater på 1 000 000 kr

  • Jonathan Cedernaes, forskare vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för funktionell farmakologi vid Uppsala universitet, har av Bissen Brainwalk tilldelats medel för studier om sömnens betydelse för hjärnans hälsa.

  • Niklas Marklund, överläkare och professor vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi vid Uppsala Universitet, har av Bissen Brainwalk tilldelats medel för studier av de långtidskonsekvenser som kan drabba idrottare efter upprepade hjärnskakningar.

  • Elisabeth Ronne Engström, adjungerad professor vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi vid Uppsala universitet, har av Bissen Brainwalk tilldelats medel för studier av mätning av uppmärksamhet och uttröttbarhet efter subarachnoidalblödning.

 

Jonathan Cedernaes

Jonathan Cedernaes, forskare vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för funktionell farmakologi, Uppsala universitet har tilldelats medel från Bissen Brainwalk för studier om sömnens betydelse för hjärnans hälsa.

Alla behöver sömn, men idag sover många alldeles för lite. Målet för studien är att förstå hur olika typer av sömnbrist påverkar hjärnans hälsa hos friska unga individer. Allt fler studier tyder på att sömnen är viktig för hjärnans hälsa och att hjärnan rensas från gifter då vi sover. Våra och andras resultat i stället tyder på att hjärnan kan ta skada av sömnbrist, och att otillräcklig sömn kan leda till ökad risk för Alzheimers sjukdom. Frågan är dock hur olika typer av sömnbrist kan påverka detta, och om exempelvis flera nätter med måttlig sömnbrist är värre än en hel natts vakenhet.

- Medan träning och stress påverkar hjärnans hälsa, vill vi, med dessa generösa forskningsmedel från Bissen Brainwalk, som första forskningsgrupp även kunna undersöka den effekt som dessa faktorer har på hur vår hjärnhälsa förändras då vi lider av sömnbrist, säger Jonathan Cedernaes.

Jonathan Cedernaes är 31 år och ursprungligen från Stockholm. Han är sambo och på fritiden tycker han om att träna, springa och dansa socialdans. Jonathan bedriver en del av sin forskning i ett samarbete med Northwestern University i Chicago. Jonathan har alltid varit intresserad av hjärnan och särskilt av sömn – varför tillbringar vi så mycket tid i detta tillstånd, ett tillstånd då vi är nästan helt bortkopplade från omvärlden och som vi inte heller har något sammanhängande minne av? Han fick under sin läkarutbildning möjligheten att påbörja forskning om sömn inom neurovetenskap och disputerade senare under sin AT-tjänstgöring. I forskargruppen har det bland annat studerats hur sömn påverkar minnet – en av de främsta funktionerna som sömn antas fylla, hur sömnen påverkar vår förmåga att fatta olika beslut, och hur brist på sömn kan påverka hjärnans hälsa. Sömn påverkar dock hela vår ämnesomsättning, och forskarteamet har även karakteriserat den effekt som sömnbrist har på vår förmåga att ta hand om blodsocker – hjärnans mest använda energisort. Med fokus på effekterna av sömn, sömnbrist och störd dygnsrytm på såväl kroppen som på hjärnan, är målet att förstå den fantastiska betydelse som sömnen har för vår hälsa, och varför det är så viktigt att ta hand om sin sömn både på kort och lång sikt.

För mer information: Jonathan Cedernaes, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Forskarrapport

Under året har vi lyckats publicera flera studier som ytterligare påvisat betydelsen av sömn för hjärnans och kroppens hälsa. Vi har bland annat visat att sömnbrist ökar blodnivåerna av cannabis-liknande kroppsegna substanser (s.k. endocannabinoider) hos friska individer, något som kan vara en delförklaring till våra tidigare fynd som visat att sömnbrist ökar aptiten. Dessa ämnen bidrar även till "runner's high" och frisätts alltså även vid träning. Vi fann också att träning ökar nivåerna av endocannabinoider, men att ökningen var betydligt mindre än efter sömnbrist. Nu försöker vi studera andra ämnen som man också vet kan påverka hjärnans hälsa och måendet, för att se hur de påverkas av sömnbrist och om träning kan motverka förändringar i dessa ämnen. 

Under året studerade vi också som första grupp hur människans tarmflora påverkas av sömnbrist. Allt fler studier har visat att tarmflorans funktion och hälsosamma sammansättning är viktiga för att kroppen och hjärnan ska må bra. I vår studie fann vi att enbart två nätter med halverad sömn (dvs. måttlig sömnbrist), var tillräckligt för att förändra förekomsten av flera viktiga
grupper av tarmbakterier. Intressant nog har liknande förändringar tidigare setts hos de med exempelvis typ 2-diabetes, övervikt och fetma, vilka alla är tillstånd som kopplats till sömnbrist.

Vi har därmed lagt en grund för fortsatta spännande studier om hur förändringar i tarmfloran efter sömnbrist kan vara kopplade till förändrad hjärnhälsa och förändrade kognitiva funktioner.

 

Niklas Marklund

Niklas Marklund, överläkare och professor vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi, Uppsala Universitet har tilldelats medel från Bissen Brainwalk för studier av de långtidskonsekvenser som kan drabba idrottare efter upprepade hjärnskakningar.

Niklas Marklund kan, med den för Uppsala unika PET-MR kameran, avbilda idrottare som har kvarstående besvär efter en eller flera hjärnskakningar. Det finns undersökningar som visar att vissa idrottare med mycket symptom efter en karriär med många hjärnskakningar drabbas av ett demensliknande tillstånd. I hjärnan hos dessa individer finns ökad anhopning av proteinet tau, som liknar de förändringar som ses i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Tidigare har dessa förändringar bara kunnat påvisas på undersökningar efter att idrottaren avlidit. Med den moderna PET-MR kameran har vi på några idrottare påvisat att även unga individer kan ha både inflammation i hjärnan och anhopning av tau, vilket är unika fynd. Anslaget från Bissen Brainwalk är helt nödvändigt för att kunna bedriva denna kostsamma forskning och studera fler idrottare. Resultaten beräknas kunna leda fram till nya behandlingsmetoder för idrottare med kvarstående besvär efter hjärnskakningar inom idrotten.

- Det anslag jag har tilldelats från Bissen Brainwalk är helt avgörande för de kostsamma studierna av långtidskonsekvener av hjärnskakningar inom idrotten, jag vill uttrycka min tacksamhet till Bissen Brainwalk och alla de människor som bidragit till att göra detta anslag möjligt, säger Niklas Marklund.

Niklas Marklund är 49 år gammal, kommer ursprungligen från Skellefteå i Västerbotten, är gift och har två barn. Han har i ca 20 år bott i Uppsala, där utbildningen till neurokirurg slutfördes 2002 och Niklas blev professor i Neurokirurgi 2015. Traumatiska hjärnskador blev tidigt det största forskningsintresset där två års fördjupning i ämnet i USA var betydelsefulla. Niklas har ett gediget idrottsintresse, var tidigare aktiv fotbollsspelare och har sedan flytten till Uppsala framgångsrikt deltagit i Läkar-VM i fotboll vid två tillfällen. Han är aktiv pianist och tennisspelare, trivs med att träna och att vara på resande fot.

För mer information: Niklas Marklund, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Forskarrapport

Hjärnskakningar inom idrotten är vanliga, och drabbar oftast unga individer. Även om symptomen efter en hjärnskakning har försvunnit efter ca en vecka hos majoriteten av idrottare har upp till 15% kvarstående besvär i flera månader. Senaste åren har ett flertal idrottare som drabbats av upprepade hjärnskakningar under sin karriär vid sin död visats ha inlagring av tau, som är ett naturligt förekommande protein men som också ses i stegrade nivåer hos individer med Alzheimers sjukdom. Dessa idrottare har också efter sin karriär haft minnesproblem, personlighetsförändringar och psykiska besvär. Tillståndet kallas (finns inget bra svenskt namn på detta) CTE; chronic traumatic encephalopathy, som hittills bara kunnat diagnosticeras då idrottarna avlidit.

Med stöd av Bissen Brainwalk har vi i Uppsala använt en mycket avancerad Magnetkamera MR) kombinerat med PET-teknik vilket gett möjligheten att i den humana hjärnan avbilda inflammation och inlagring av tau på idrottare med kvarstående besvär mer än 6 månader efter sin senaste hjärnskakning. PET (positron-emissionstomografi) använder specifika radioaktiva spårämnen som ansamlas i hjärnan under vissa förutsättningar. Varje undersökning är mycket dyr, och stöd från Bissen Brainwalk har varit helt avgörande att kunna genomföra undersökning av i dagsläget 19 individer, varav 7 idrottare och 6 åldersmatchade kontroller. Hos dessa unga individer
har vi sett en ökad inlagring av tau och en pågående inflammation i hjärnan. Dessa helt unika resultat har öppnat nya möjligheter till behandling av idrottare med kvarstående besvär efter hjärnskakning och ger oss forskare unika möjligheter att studera långtidskonsekvenserna av hjärnskakningar på ett helt unikt sätt.

 

Elisabeth Ronne Engström

Elisabeth Ronne Engström, adjungerad professor vid Institutionen för neurovetenskap och enheten för neurokirurgi, Uppsala universitet har tilldelats medel från Bissen Brainwalk för studier av mätning av uppmärksamhet och uttröttbarhet efter subarachnoidalblödning.

En blödning från ett aneurysm i hjärnan, subarachnoidalblödning, är en strokesjukdom som drabbar yngre personer. Dessa personer får ofta en försämrad livskvalitet och svårigheter att återvända till sitt tidigare arbete. Ett vanligt problem är den uttröttbarhet som drabbar många. Ett annat stort problem är nedsatt stresstålighet vilket kan yttra sig som svårigheter att sålla intryck och att kunna fungera i stökiga miljöer. Det är ett mångfacetterat problem, ibland även med en psykiatrisk pålagring såsom posttraumatisk stress och depression. Dessa restsymptom liknar den "hjärntrötthet" som man kan drabbas av vid en rad andra tillstånd, såsom skallskada eller infektioner. Det är önskvärt både på individnivå och på samhällsnivå att kartlägga detta ytterligare för att kunna erbjuda bättre eftervård, rehabilitering och vid behov arbetsanpassning under en tid.

Elisabeth Ronne Engström är 57 år, gift och har två vuxna söner. Hon är ursprungligen från Uppsala har alltid haft ett stort intresse för hjärnan. Innan studierna på läkarlinjen på Karolinska Institutet arbetade hon under tre år som sjukvårdsbiträde på samma klinik som hon i dag är överläkare på. Forskningsintresset fanns där redan från början och projekten för Elisabeth och hennes forskarteam har alltid handlat om akuta hjärnsjukdomar såsom subarachnoidalblödning och skallskador. Postdoktor året i Los Angeles har varit värdefullt för att bygga upp forskningen och för att knyta kontakter. En del av fritiden ägnas åt Aikido som Elisabeth både tränar och instruerar i. Ett annat stort fritidsintresse är folkmusiken spelad på Härjedalspipan och andra träpipor.

För mer information: Elisabeth Ronne Engström, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Forskarrapport

Vi har genom Bissen Brainwalk börjat att samla in data för forskningsprojektet ”Mätning av uppmärksamhet och uttröttbarhet efter hjärnblödning” genom att mäta patienternas uppmärksamhet med dataprogrammet. Det finns en läkarstudent som gör sitt projekt genom att samla in patienter fram t.o.m. april och sedan kommer att utvärdera resultaten. Vi räknar med att det kan bli runt 25 patienter. 
Forskare Svante Wallmark, som disputerar 13 jan, kommer att hjälpa till med att handleda studenten.
Insamlandet av patientmaterial kommer att fortsätta större delen av 2017 så till nästa årsredovisning kan vi ha mer att berätta.